Just nu sitter jag i skolan, håller på att jobba med ett arbete om USA. Det är två ämnen som är kopplade till varandra, engelska och naturbruk, kan bli kul å se vad det blir av det..
Sitter för tillfället å dampar. Jag blir så irriterad på folk som inte fattar att det TILLÅTET att någon gång ha fel. Jag själv har också problem med sånt, jag tycker inte om att ha fel, verkligen inte, det måste jag erkänna. Men. När någon talar om för mig, att jag har fel. Och verkligen trycket mitt ansikte i det. Då. Då blir jag arg. Det kan hända, att jag är ute på fel väg, men då behöver jag fan inte någon jävla personlig GPS som gapar i mitt öra att jag har FEL FEL FEL. Åh herregud vad jag blir arg. Snälla, låt mig bara inse själv att jag kanske var fel ute?
Dessutom. Personer som inte kan erkänna att de inte har rätt. Att de faktiskt har fel. Varför är det så svårt att bara acceptera det?
Det här inlägget är lite annorlunda från andra, för det här är faktiskt väldigt riktat mot någon, och om du nu läser det här, så tror jag att du förstår att jag inte är speciellt glad på dig.
 |
| Underbar bild. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar